Lördag morgon och jag ska ut och fiska med Jens Norblad. De flesta känner nog igen honom som betestillverkaren Jenzzalures. Det finns ingen is i skärgården men idag har SMHI lovat stormbyar upp till 22m/s.
Vi har bestämt möte klockan 9 vid båten och tänker att ta oss till Preem och tanka båten och därefter bestämma fiskeplanen för dagen. Efter några minuters resonerande om möjliga fångstplatser bestämmer vi oss för att åka västerut mot en stor vassvik. Mest för att få en något behagligare hemfärd i medsjö då vinden är stark och kommer från väster. Vatten är riktigt högt och vi tar oss inte igenom tunneln under infartsleden utan får backa ut och köra utanför marinbasen för att nå vårat mål.
Vi pratar med varandra och analyserar viken och tror att gäddorna står och trycker längst vasskanterna på ca 50 cm djup. Efter 2,5 timmars nötande och frustration över det dåliga fisket landas den första gäddan av Jens.
Den är riktigt liten och är i storlek som en betesfisk till de gäddor som vi hoppas kunna fånga under dagen men vi blir glada över att nollan är spräckt. Minuterna efteråt landar även jag en pytteliten snipa på ett litet svart zick-zackbete. Jens fiskar bra och jag blir nervös när han landar småsnipor till höger och vänster och drar ifrån med 12-1. Problemet är bara att gäddorna är väldigt små.
Våra tankar är synkade och vi tänker precis lika. När jag startar motorn och puttrar ut till 1,7 meterskurvan så ler Jens och slungar iväg sitt jerkbait. Pang och smack i backen som Trumman säger. Nu smäller det på och storleken är betydligt bättre. Jajjemen äntligen har vi hittat gäddornas ståndsplats för dagen.
Mitt självförtroende stärks när jag landar dagen största gädda på fina 95 cm och jag börjar fiska bra. Vi har vittring på metersfiskar och Jens har ett par fina följen så vi har knappast tid att fika. Jag tänder upp spritköket och kokar korvarna i båten för att inte gå miste om värdefull fisketid.
Stärkta av korvfikan och alla påslag och kontakter har vi glömt bort våra blöta och bortdomnade fingrar och nöter på i vinden som maskiner. Många fina gäddor landas och det känns i maggropen att snart kliver den riktiga madamen på. Vi har några bra hugg som kan ha varit bättre fisk men vi landar mest gäddor mellan 70-88 cm.
Tiden går fort och vi avbryter gäddfisket vid tretiden för att ta oss hemåt genom den nu gropiga sjön.
Dagen kan man sammanfatta kort: Vansinnigt blött, Kalla och fuktiga russinfingrar, timmar av frustration, lycka och glädje över landade fiskar, supersmaskiga korvar och en förbannat trevlig dag på sjön.
Tack för sällskapet Jens! Det måste vi göra om snart.
// Håkan
Tack själv Håkan! Det får vi absolut göra… Då tar vi de där meterfiskarna… 🙂 / Jenzza