Ledig från jobbet för att fiska med Willy i det fina februarivädret. Fiskeplanen var spikad och vi hoppades att vi skulle lyckas bra under dagen.

Det hade varit minusgrader under natten så båten var vit av frost och vid halv nio tiden lämnade vi åmynningen och körde mot det första stoppet. Vattnet krusade sig lite och vi drev sakta igenom viken. Willy hade några försiktiga kontaker med gäddor medans jag varken såg eller kände något. Vi närmar oss vasskanten och jag lägger ett kast precis intill och nu kommer ett tungt hugg. Odramatiskt följer hon snällt med och Willy håvar och lösgör betet som mer eller mindre ramlar ut ur munnen. Hon är tjock och fin och mäts till 92 cm, vågen visar 5,4 kilo. Jag känner mig nöjd och glad över fångsten och förhoppningarna på ännu större gäddor stiger.

Vi följer våran plan som inte fungera så bra. Vi är på några nya ställen som endast levererar smågäddor. Nu har vi fiskat i över fyra timmar och bara fått ett fåtal små. Willy är  frustrerad och irriterad över oturen att en riktigt stor gäddmadam över metern biter försiktigt och spottar ut hans gäddfluga. Vi behöver fika för att få lite ny energi och orka ta nya tag.

Idag så har vi med oss Trangiaköket och kokar en burk sibyllakorv och kaffe. Detta är alltid riktigt gott.

Mätta och belåtna så manglar vi på igen. Nu kommer en timmers gäddeldorado med massvis av landade gäddor. Flertal dubbelhugg och kontakt eller landade gäddor på varje utkast, man kan bara skratta och förundras över ett sånt här magiskt tillfälle. Plötsligt utan förvarning så slutar gäddorna att hugga, kanske påverkades gäddorna av att solen försvann eller så tog deras huggperiod slut helt enkelt.

Det börjar bli sent och vi avbryter för att åka och tanka båten. Skönt att slippa det i morgon då vi tänker åka ut på en kortare tur efter lunch.